Avgrunden

1776 kom boken ”Wealth of Nations” ut. Författaren, Adam Smith, utgick från samhällsförändringarna (industrialismen) och skapade olika modeller för att förklara skeendet i ekonomiska termer.
Han menade t.ex. att produktionen blev effektivare om arbetarna specialiserade på olika delar av produktionsprocessen (utvecklades senare via Taylorismen).
Han menade också att alla företag drivs i ett egenintresse. Man driver inte företag av godhet gentemot kunderna, men konkurrensen medför att utfallet blir optimalt för kunderna.
Han talade för en fri marknad utan regleringar. Staten ska inte blanda sig i så länge som marknaden fungerar.
Adam Smith ses som liberalismens fader.
Socialliberalismen poängterar, till skillnad från Smith, samhällets ansvar för att ta hand om de svagaste och mest utsatta människorna. Samtidigt är man för en marknadsekonomi.

Nu har vi något som kallas för nyliberalism, libertarianism eller nykapitalism.
Bakom detta ligger den s.k. Chicago-skolan med Milton Friedman i spetsen.
Friedman förespråkade en politik vars mål var ett samhälle där statens inflytande inskränkts så mycket som möjligt; företagen skulle få verka fritt utan statliga regleringar.

Nu lever vi i en nyliberal värld. Offentlig verksamhet (vård, skola, omsorg) privatiseras. Privatpersoner tar vinsterna som garanteras av offentliga medel. Går det åt helsicke får det offentliga ta över.
Bankerna får låna ut pengar som inte finns. Jag betalar mina lån med pengar som finns.

Bankerna och olika finansinstitut har gladeligen lånat ut sina luftpengar till nästan vem som helst.
Varför? Ju större en bank blir desto högre löner och bonusar till de högst ansvariga för utlåningen och för skapandet av olika finansiella instrument.
För dessa vinnare är det egentligen inte något större problem om en bank går omkull. Den egna börsen är ju full.

Varför lånar man ut pengar (sedelpressarna går varma) till t.ex. Grekland som uppenbarligen misskött sin ekonomi?
Det är inte av godhet! Det är för att rädda de grekiska bankerna!
Varför rädda dessa banker?
Om man inte gör detta är risken stor att många storbanker i t.ex. Tyskland och Frankrike går omkull! De har lånat ut pengar till grekiska banker. Även amerikanska finansinstitut har lånat ut pengar till bl.a. Grekland.
Bankerna i västvärlden är så integrerade med varandra att en storbanks fall kan störa hela världsekonomin. Vi får en dominoeffekt.

Varför gör inte politikerna något?
Det går inte. Det är för sent. Jag inbillar mig att nästan alla finansministrar i västvärlden vet mycket mer än vi vet. Deras hopp är förmodligen att det som kommer att hända inte händer när de har makten.

Vad kommer att hända?
Det finns olika tänkbara scenarion.

1. Sedelpressarna fortsätter att gå varma i Europa och USA. På sikt leder detta till en hyperinflation. Det innebär att husägarna till en början känner sig rika, men de som är belånade får svårt att betala låneräntorna som stiger våldsamt. Konsumtionen minskar då. Företag går i konkurs. Människor blir arbetslösa.
Under 1970-talet hade vi stagflation = stagnation i ekonomin samtidigt med inflation. Mycket obehagligt.

2. Börserna rasar.
Vi hade ett börsfall 2007. Likheten med 1929 kan bli påfallande.
Det började med ett kraftig fall 1929. Sen gick börsen upp 50 %. 1933 kom det riktiga raset.

3. Det vill ingen av oss veta.

Att läsa. Se t.ex.
”Greklands tragedi kan sluta i en europeisk bankkollaps” – Anders Åslund,
”America, the fragile empire!” (Los Angeles Times) – Niall Ferguson,
”Cameron: Vi befinner oss i ekonomiskt krig” (SvD),
”credit bubble bulletin” – Doug Noland,
”S&P sänker svenska banker – Soros köper guld” – ”Cornucopia”,
”U.S. Is Bankrupt and We Don’t Even Know It” – Laurence Kotlikoff
samt
”The global debt clock” (The Economist).

För ordningens skull vill jag tala om att jag politiskt sett mig som en socialdemokrat.
När den socialdemokratiska statsmakten ändrade inriktning för 20-30 år sen kastade jag in handsken.
Idag hör jag hemma hos den ”utrotade” socialliberalismen.